Lost Everything


Hej! Vi har inte haft de bästa avslutet på denna fantastika resa. Andrina och jag packar ALLA våra saker resväskor och shopping påsar i en bil som mina värdföräldrar ska köra till min älsta värdbrors hus där vi ska spendera våra två sista nätter. Bilen ät proppad med saker och Andrina och jag åker i en annan bil till en stor mall för att shoppa en sista gång. Efter shoppingen ska vi möta alla för en middag i Tacoma. Vi åker dit med Brad och Esther och mina värdföräldrar har redan parkerat och är inne i restaurangen. Vi äter en god middag för att sedan säga Hejdå. Min värdpappa och jag går till Brad och Esthers bil för att flytta över dagens shoppingpåsar till den överfyllda bilen. Jag flyttar snabbt över alla påsar och går över till alla andra som står ca. 20m därifrån. Min värdpapa startar bilen för att värma upp den (I Nebraska lämnar man alltid bilen på med nycklarna i när man gör ärenden). Han kommer sedan upp till alla andra och vi säger snabbt hejdå och ska sedan gå till bilarna för att åka hem. Då upptäcker vi att bilen med ALLA våra saker är borta. 

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga... Känns väldigt jobbigt att allt från topp till tå är borta. Strumpor, skor, jackor, ipaden, datorer, laddare, tandborstar, ALLT mitt smink plus det allt jag shoppat här i Seattle vilket inte var så lite... Och såklart Andrinas och mitt pass råkade befinna sig i bilen. Jag kan erkänna att jag faktiskt började gråta. 

Idag har vi stressat runt på mallen för att köpa alla nödvändigheter som underkläder, strumpor och skor. Fick just veta att vårt flyg är inställt så vi har en till dag att köpa kläder så vi har lite ombyten till skolan. I Ainsowrth finns det ju inte oändligt med shopping..

Allt löser sig och det kunde varit värre. Att bli av med det jag spenderar mest tid och kärlek på är inte så roligt (förutom min familj och vänner såklart). Jag älskar mina kläder jag kommer sakna alla mina Cashmere tröjor som jag samlat på mig. Aja ingen kom till skada! Kram